En bakfull lördag efter en spontan utekväll
Så var det lördagsmorgon och jag befinner mig halvsittandes i min säng, har datorn i knät, ett stort glas isvatten på sängbordet, världens grymmaste spellista på Spotify igång och skrivarklådan är enorm. Bilden ni får framför er kan tyckas mysig men jag må förtälja er att... Jag är så inihelvetesjävlaförbannat bakfull...
Igår hade jag en mysig dag med min mormor - vi fikade och pratade massor, grät en skvätt över lilla morfar, peppade varandra och bara umgicks. Min mormor är fantastisk!! Efter turen hos mormor åkte jag in till stan för att fixa lite grejer, tog en snabbfika med Denice och tog mig sedan hem till min älskade Ulf för att äta middag där. Vi skulle bara snacka, dricka lite vin och umgås. Han hade en sambofri kväll så vi hade det himla soft, pratade gamla minnen och garvade gott... Men vi fick ett ryck att vi skulle ut så vi hamnade på Harrys - var nästan först på stället men då slapp vi betala inträde så det var perfekt för en student som mig! Min outfit var inte utekvällsanpassad med svart polotröja och en dagmakeup men det funkade fint - blev lite svettigt i polotröjan bara!!
Ulfs mission med kvällen var att få ihop mig med någon och det gick sådär. Jag vet inte riktigt vad som felar men jag är ganska säker på att det till största delen handlar om att jag är sjukligt kräsen. Jag hittade fel på ALLA... Jag vill visserligen inte tänka på vad "alla" tänkte om mig när jag studsade runt värre än en gigantisk studsboll på dansgolvet. Men där var så gott om space att det vore dumt att lämna det outnyttjat...
Efter att ha dansat järnet på Harrys ett tag och flertalet gånger konstaterat att utbudet på plats var magert fick jag ett ryck och drog oss vidare till Koi. Tidernas mest överskattade ställe och jag passade definitivt inte in i min svarta polotröja... Ulf lyckades dock med konststycket att få mig att dansa fram till en riktig snygging, började snacka med honom om lite allt möjligt och han hängde på. Efter ett par minuter kom där en blond läckerbit och morrade lite - jag förstod ganska snabbt att det var hans flickvän och jag pep iväg som en liten fis i natten. Ulf stod dock inte att finna... Klockan var då 02 och min fantastiska utekväll fick sig ett snöpligt slut! Jag hämtade min jacka, tog mig till McDonald's för en fantastisk take-away meny och hoppade sedan in i en liten taxibil för att resa hem! Provade att ringa Ulf ett flertal gånger trots att jag visste att han inte hade mobilen med sig ut! Pucko...!
Jag har hittat en fantastisk shot - Gajol! Om det är dansken i mig eller vad det är vet jag inte men himmel så gott! Lyckades få i mig nån sån, lite GT, öl, vin och en apäcklig drink. Världen snurrade lite snabbare inatt än den annars brukar göra... Huvudet är idag lite tyngre än det brukar, illamåendet är konstant och värst av allt är torrheten i munnen - tungan känns som ett sandpapper mot gommen. Varför, varför, varför? Mammas underbara visdomsord ringer i mina öron...
"Är man kung på kvällen är man kung även dagen efter"
Känner mig inte så lite okunglig just nu!!
Ska snart masa mig ur sängen och bege mig in till stan för att mysa med Mikaela och Roy. Tänkte ta min frukost där - hoppas jag mår något bättre så jag kan få i mig en riktig brakis!! Resterande delen av dagen är ett oskrivet ark men jag får inte hitta på något alltför avancerat då morgondagen består i jobb från 06.45 till 21.30. Ljuvligt!
Jag har startat mitt konto på Spraydate igen - är en periodare när det gäller det! Hade fått ett helt fantastiskt e-mail under natten... Han presenterade sig som en feeder och skrev att han gillade kvinnor med några extrakilon kring magen, "så som du".
SKJUT MIG!! Jag har kontrollerat mina bilder och kan inte ens se antydan till extrakilon kring magen på någon bild alls (utav den enkla anledningen att man inte ser min mage på någon bild!). Vilken jävla idiot rent ut sagt! Haha... Det där med internetdejting ger mig i alla fall en hel del goda skratt för inte leder det till särskilt många dejter. Men det är i och för sig samma där - jag är så satans kräsen. Presentationen skall vara välskriven och intressant, bilderna skall vara bra och tydliga (han behöver inte nödvändigtvis vara snygg men definitivt charmig. Alla muppar som lägger ut bilder på sig själv i bar överkropp sorteras bort omedelbums - odiskutabelt!), dessutom krävs det att de skriver ett mail som fångar mitt intresse, något som är kul. Det funkar inte att skriva något så lamt som "Hej! Läget med dig en kväll som denna?". Dessvärre skall jag erkänna att 99% av alla mail jag får är just sådana...
Dessutom har jag märkt en hemsk grej... Jag är titelkåt! Ju finare jobb eller titel desto mer intressant blir killen i fråga... Jag skäms!!
Min älskade Ulf var faktiskt ruggigt snäll emot mig igår. Annars kan han vara ganska bitchig och dumdryg men igår var han en ängel! Och han sa som så många andra av mina vänner att jag är stark och att min styrka skrämmer små rädda pojkspolingar... Enligt Ulf vill en man känna att han "tar hand om" sin kvinna men mig behöver ingen ta hand om. Jag har "allt" redan... En fin lägenhet, jobb, utbildning (snart två), är smart och tar för mig och har ett välfungerande socialt liv. Om detta stämmer kommer jag definitivt att dö ensam för min drivkraft tänker jag i alla fall inte sänka hastigheten på och absolut inte för en man - fattas bara!!
Har precis kollat över vad jag skrivit - stackars läsare! Tror jag skrämmer iväg er innan ni ens hunnit börja läsa... Måste öva på det här att fatta mig kort i text tror jag!
Nu känner jag ett enormt behov av en latte så jag ska avrunda och kasta mig i duschen. Jag önskar er alla en riktigt härlig, solig och vårsprudlande helg!!
Premiären - bloggoskulden är tagen!
Hejhej allihopa!
Nu har det vimlat av små saker jag velat skriva om i flera veckor och dessvärre har jag glömt de flesta små sakerna nu när jag äntligen placerat mig vid datorn... Kör på i alla fall, jag brukar inte ha problem med att bubbla ur mig det mesta!
Jag fick tillbaka det första tentaresultatet igår, fick godkänt precis som jag trodde. Man känner oftast i den lilla magen om det gått bra eller inte, min magkänsla hade rätt, denna gången. Resultatet var inte direkt lysande men en bra bit över godkänt och det är det som räknas. Nästa tenta vi har (då har vi två i samma vecka faktiskt, känns mindre kul!!) handlar om förlossningar och lite annat sånt smått å gott, det ska bli lite roligare att plugga inför den tentan än det var inför denna. Könssjukdomar, menscykel och blödningsrubbningar - kort och gott: Det sög!
Igår när vi letade artiklar till ett arbete vi gör nu (handlar om kvinnans sexualitet vid klimakteriet, låter kanske lite mer intressant än det är! Det finns ju ingen information - funderar på om det är detta ämne jag ska behandla vid D-uppsatsen?!) så hittade Rebecka en artikel om varför män och kvinnor "väljer" varandra när det kommer till kärlek. Artikeln var från 80-talet och man får hoppas att det har förändrats lite sedan dess men den var faktiskt rätt så intressant ändå...
Studien man hade gjort visade att kvinnor väljer män med bra utbildning och lön då detta står för trygghet och är ett bevis på att han kan försörja sin familj. Han ska arbeta hårt under dagarna och vara en bra och närvarande pappa när han är hemma. Kvinnorna går inte så mycket på utseendet utan mer personligheten när de väljer sin partner medan männen är något mer utseendefixerade. En man vill ha en alldagligt vacker kvinna (inte helt lätt att passa in, säger ju att männen är mer komplicerade än vi kvinnor). Hon ska vara omvårdande, huslig och pysslig - ett bevis på att hon kan ta hand om sin familj. Slutklämmen i hela min utläggning här och i det resonemang som fördes i artikeln är således att en välformad, alldagligt vacker kvinna med yrkestiteln sjuksköterska borde vara det bästa kapet... Men vad fan...!!
HALLÅ!! JAG ÄR HÄR!!
Märkligt att jag, inte ens 25 år fyllda, sitter här på mitt egna lilla glasberg och blickar ut över ett hav av förälskade par och gosinos när jag är relativt välsvarvad och anser mig själv vara ganska oful till utseendet och DESSUTOM jobbar som sjuksköterska... What's wrong?
Efter en misslyckad dejt i förra veckan har jag gått runt och filosoferat över vad som är så förbannat fel med mig? Varför jag alltid upplever det som om jag står kvar sist i kön och är den sista som blir vald till fotbollslagen i skolan... (Alltid i detta sammanhang är det samma som vid de senaste tre försöken, viktigt att poängtera så att ni verkligen förstår allvaret i denna text!) Mina första teorier höll sig kring att jag är ful, äcklig, luktar illa, har gräsliga kläder och fula skor. Dessa teorier härjade som värst precis efter att jag insett att jag blivit dissad - då självförtroendet liksom fick sig en liten törn. Därefter har jag tjatat och gnatat runt bland mina vänner för att försöka förstå varför fulmuppen inte ville träffa mig en andra gång och mina vänners svar var intressanta, verkligen! För oberoende av varandra säger de till mig (förutom det sedvanliga "Nej, du är inte ful eller luktar illa...") att jag skrämmer karlarna! Först kan man tycka att det är hemskt i sig men när de lägger upp det på ett så pass fint sätt som de gjort så är jag nöjd...
Mikaela skrev i ett mess: " ...Det enda jag kan tänka mig kan stoppa honom i din personlighet är att du är stark och självsäker, en tjej som ingen kille kan sätta sig på eller kontrollera. Är det därför är han ändå inget att ha, inte fan vill man ha en sådan mespropp!!"
Muhaha! Mikaela är inte ensam om sin teori, som sagt, och ett litet självsäkert frö i mig tar åt sig hela grejen och stärker mig. Oavsett om det var därför eller inte så känns det ändå bra att höra. Jag vet ju att jag är apstark, tar stor plats och skrattar högt, jag är ironisk och sarkastisk, utbildad och smart, empatisk och storhjärtad, trångsynt och enkelspårig ibland men allt som oftast faktiskt snäll, trevlig OCH omtänksam. Dessutom är jag snart 25, inne på min vidareutbildning och klar med den när jag är 26. Jag är lätt inte den yngsta barnmorskan i världshistorien men tillhör i alla fall gruppen med de yngsta. Tänk vilka stordåd jag kan uträtta inom detta område under mina dryga 40 yrkesverksamma år! Och jag ser med glädje framemot den dagen jag disputerar och erhåller min eftersträvansvärda titel: DOKTOR!
Dessutom... Måhända att jag just nu är inne i en karlsvacka men för tusan, vad ska jag med en karl till när jag har så många underbara vänner att ägna min (lilla) fritid åt?!
Nehej, jag ska ut och erövra världen nu, se upp för här kommer jag och tar plats!